Dramatik i snapphanarnas Göinge

För flera hundra år sedan var gränstrakterna omkring Hässleholm, i nordöstra Skåne och Göinge, en scen för obarmhärtiga strider om frihet och herravälde. Grannländerna Sverige och Danmark låg i långvarig fejd med varandra och tusentals människor fick sätta livet till i kampen om makten över Östersjön. I krigen kämpade Snapphanarna för det de trodde på – att skydda sin hembygd, sin gård och sin familj. Fattigdom, ökade skatter och minskad frihet var en följd av att Skåne blev svenskt år 1658. Snapphanarna trodde att den danska kungen bäst kunde bevara deras rättigheter och kämpade därför mot den svenske kungen.

Sägner och skrönor från denna tid finns dokumenterade i skansar, slott, kyrkor och hembygdsgårdar runtom i bygden.

Var kommer ordet snapphane ifrån?

Varför dessa frihetskämpar kallades just snapphanar råder det delade meningar om. Några hävdar att ordet är direkt kopplat till flintlåset på bössorna som användes vid den här tiden. En snapphane var helt enkelt en person som var ”snabb på att spänna gevärshanen” innan avfyrning. På Hovdala slott finns en liknande bössa att beskåda som sägs ha tillhört snapphanehövdingen Lille-Matts.

En del källor hävdar att namnet snapphane kommer från tyskans ”schnappen” som betyder röva bort, plundra eller ”beriden stråtrövare”. Varför det tyska språket skulle ha med dessa stridigheter att göra är dock oklart. Genom att kalla någon för snapphane, ville svenskarna möjligen visa att de inte såg sina skånska motståndare som riktiga soldater utan snarare som rövarpack, bråkstakar och förrädare.